The inside of my mind

Denna bloggen har stagnerat, drabbats av existentiell kris och i det närmaste självdött av skadorna. Därför ska jag avliva den snabbt och humant.

Lite småkul statistik först bara; sedan starten har jag haft 2 745 unika besökare och 9 952 sidvisningar. Besökstoppen låg månaderna december 2007 och januari 2008, då 212 respektive 207 personer var inne och hälsade på. Jag har hunnit med 245 inlägg och fått 198 kommentarer (tack för dem, det har varit det roligaste med hela bloggprylen; kommentarerna!).

Detta kommer att bli det sista inlägget jag skriver, men om andan och lusten faller på, så kanske en ny liten blogg föds någon gång i framtiden, det vet man aldrig ;-)

Ok, fy vilken sjuk hajk detta har varit! Mysig på alla sätt och vis med anti-bantningsandan på fullt blås och så lite oprovocerat regnande. Upptäckte en ganska skum grej angående självkontroll och grejer; var lite skumma incidenter med skratt, fick bland annat nåt ryck i köket på Moholmen,låg tydligen i fosterställning på golvet och vred mig i skrattkramper alldeles för länge för att det skulle verka hälsosamt. Såg mig själv utifrån och konstaterade detsamma; fan, vad jag inte borde göra det här...somnde en stund senare sittandes dubbelvikt på nämnda golv och sov en stund... Helt randomjox, bara jätteskumt. Hade liksom inte behövt bryta ihop när Oscar helt spontant råkade kalla mig Torulf, eller när Mulle sa "men det är ju livmodern man betalar för" angående sjukhusnånting. Satt på golvet i grovköket när Oscar och Johannes diskade jättelänge också, bara det så otroligt hemvana i deras kärleksfulla smågrälande med varandra var outsägligt komiskt just då. Asgarvade altså en massa halvliggande under diskbänken i princip.

-Men JOHANNES!! Torka gafflarna nångång!!!

-Men NEJ! De ska självtorka!

-Men diskstället är ju fullt ser du väl!!!

Har även kommit fram till att man inte kan ha kul jämt, nu väntar ett fullspäckat jullov och jag lär inte hinna hälften av allt jag har föresatt mig känner jag. De roliga grejerna, typ att Marco kommer och att åka upp till Stockholm är såklart, men alla skolgrejer är inte lika uppenbart medhinningsbara...

Mycket trevlig övning detta må jag säga Vår grupp började som fem pigga glada, sen gick vi via fyra ledsna och en glad tills slutligen tre ganska glada. Intressant vad halt slask kan göra mot fötter och ben, och vad de kan ta ned humöret sen, puh!

Vi har hoppat runt i Kostaskogarna genom snö, skare, slask och med tunga packningar (trodde mina axlar skulle avlida efter en massa timmar med personlig materiel och tolv extrakilon i form av en radio), men de lever, ömma och rödskavda men levande. Mycket trevligt. Vi hade fått som uppgift att upprätta nån radiolänk mellan två ställen, det gick ganska bra efter många om och men, samt fler vilsegångningar än jag vill minnas. Sova i ett skjul i vad som kändes som 100 minusgrader och bara längta fter en levande värmedyna med fluffigt hår.

Haha, askul att skala av sig alla kläder i hallen så fort man kommer in och hitta tre stört saftiga blåmärken på höger lår och hälar i väldigt underlig, knalllila färg. Aldrig sett skoskav i den färgen förut, helt sinnessjukt xD 

Det var väldigt intressant att lära sig vårda Ak4 i en körande, jätteskumpig bil iallafall, var livrädd för att tappa bort nån liten manick och bara bli på att leta i en halv evighet, men det gick bra. Hade inte ens sönder någonting, mycket stolt =P Också mycket nöjd med min otroliga kreativa förmåga vad gäller mitt hår, kom på nåt smart arrangemang bestående av brutala snören och allmänt våld för att deflufferera det, och DET LYCKADES! Är så nöjd att jag nästan spyr, mösseländet går nästan att få på sig helt plötsligt! Är jag bra eller är jag bra?!?!

Nu har jag iaf duschat, ätit wokad kål och myst lite. I toppform för skolan imorgon Kan inte fatta att jag var den enda i hela gruppen som hade nåt slags stridsvärde frampå småtimmarna, stört xD Aja, nog om det, nu ska jag sova!

Nobelfest i helgen. Mycket trevligt, synd att inte fler behagade dyka upp bara *pekar anklagande mot massorna*. Först bli väckt av att Oscar ringer när man slöäter frukost vid typ halv tolv. Panikpacka som i "helvete, de tutar på mig och jag är fortfarande i pyamas", det är ganska fort =P

Sen i Broakulla, blidde det lite korvstroganoff med ris det första som hände (nej, tack, jag serverade saft istället). Och lite randomfrågesport om guinnesrekord. Efter det; dagens första kaffe, det var ganska underbart med en temugg eller tre. När Mulle hade vunnit kunskapstävlingen målade vi med fingerfärg med tårna. Jag målade en fin sol. Sonja och Elin stirrade runt och vaktade noga så att ingen kladdade på golvet de var livrädda för att behöva skura, förståeligt iofs. Efter snabbkurser i vals, foxtrot och bugg käkade vi massa god mat. Men innan dess så lockade jag Sannas hår, första gången någonsin jag hanterar en locktång, och det gick ganska bra (jo, Sanna, du blev visst fin, sådetså;-)).

 Älskade att Oskar (HR-elev Elias hade med sig som hjälpte att servera) gick med ena handen på ryggen och kallade mig "madame" när han undrade om jag ville ha lite kaffe.

 Efter danstävlingen, som Sigge och jag gemensamt förlorade (men vilken entusiasm sen!). Efter allt dansande hade jag jätteont i fötterna och mina raggningsförsök efter fotmassage blev misstolkade och så blev det akward silence. Kände, för troligen första gången ever att " näe, nu vill jag hem, jag är trött, halvdepp och har ont." Hoho, börjar jag ana ett mogenhetsdagag eller så var det kanske bara en tillfällighet?

Fredag i Karlskrona. Idag på morgonen stod det inget tåg och väntade på stationen vid sju. Dags för min första ersättningsbuss. Var ASMYSIGT! Helt kolsvart ute, alla lamporna i hela bussen släckta, förutom ett par svaga, gröna ljus i taket. Alla passagerarna är slött nyvakna och sitter och halvsover. Tyst och lugnt. Mitt nya favorit-transportmedel, helt klart; morgonersättningsbussen mellan sju och åtta. Den innebär ju dock att jag kommer ännu mer försent till skolan, men om den är det enda som bjuds är det ju ingenting att göra åt i vilket fall.

 Mötte Malene (min morbrors flickvän sedan många år) som jobbar i Karlskrona, hon ville se var jag pluggade för någonstans, men visste det tydligen redan innan, gick en stor omväg och totalt virrade bort mig så att jag kom ännu mera försent Var dock inte helt sist iallafall, Kai kom samtidigt och Martin sist =P

 Fick väldigt avancerad miniräknare och sen gick Sten (mattelärare och IB-coordinator) igenom vad vi skulle räkna. Till min stora förvåning var det Phytagoras Sats (räknade det lite i nian. Fattade inte ett dyft) och jag fattade faktiskt vad det var frågan om. Helt sinnessjukt! Räknade dock typ en tredjedel så snabbt som resten av klassen och måste sitta nu i helgen och göra klart. Har faktiskt alla mina böcker hemma. Dels så behöver jag plugga, dels så har jag inget skåp än...

Känns lite...ovant att umgås med resten av folket i klassen så mycket. Som idag, åt lunch med lite folk, inte ensam. Bara en sån liten sak kändes extremt underligt. Eller på bussen hem, åkte med Erica som skulle byta i Emmaboda för att komma till Växjö, vi satt bredvid varandra i nästen en hel timme och pratade. Mystiskt indeed!